Som en liten hyllning till radioprogrammet Spanarna, som hade säsongsavslutning idag, tänker jag skriva detta mitt första ordentliga blogginlägg efter lång frånvaro som en spaning. För er som inte är bekanta med programmet innebär detta att jag kommer att presentera tre "fallstudier" som låter mig identifiera en trend, varefter jag gör någon typ av förutsägelse om framtiden.
Mitt ämne är treknobabble, som för alla nördar (och i detta inlägg använder jag "nörd" i betydelsen "geek", inte "nerd") torde vara ett synnerligen bekant fenomen. Mina tre fallstudier tjänar till att förklara vad det hela handlar om för er som inte är bekanta med begreppet, samt att påvisa en viss trend över tiden som jag tycker mig kunna se.
Först och främst kommer förstås Star Trek. Jag har sett en serie (DS9) och lösa avsnitt ur några av de andra och det finns ju egentligen ingenting som slår Star Trek vad gäller mängden pseudovetenskapligt larv. I början tittar man storögt och undrar vad manusförfattarna rökte egentligen, men sedan vänjer man sig och börjar tycka att det hela är ganska charmigt. Och eftersom jag nu inte är någon expert på fysik direkt så brukar jag faktiskt inte ha alltför mycket att klaga på, eftersom det oftast är i det området Star Treks treknobabble rör sig. Hur som helst, tydligt är att Star Trek-författarna inte ansträngde sig nämnvärt för att det hela skulle hålla ihop vetenskapligt - bara man fick in lite svåra ord var man nöjd.
Sedan har vi då Arkiv X. Jag har sett i stort sett alla mytharc-avsnitt (utom de allra sista, så ni får inte spoila!
) och undvikit resten, men det var ändå tillräckligt för att få i mig min beskärda del treknobabble á la Arkiv X. Problemet med denna serie om man jämför med Star Trek är att den utspelar sig i vår samtida värld, snarare än en framtida, utspejsad sådan. Detta gör att åtminstone jag känner att jag har vissa kvalitetskrav vad gäller de vetenskapliga utsagor som oftast Scully står för. Och då blir det mycket svårt att acceptera kardinalfel som hade varit så lätta att undvika. Favoritexemplet är ett avsnitt där de hittar en främmande substans någonstans och Mulder låter undersöka det. Han får fram en kemisk formel som han visar för Scully, som kisar mot overheadbilden och säger att det är ett syntetiskt protein av något slag, men hon vet inte riktigt vilket.
Jo, jag tackar för det. På overheadbilden Mulder visar syns nämligen bara proteinets skelett, de peptidbindningar som alla protein - syntetiska eller ej - har gemensamt. De grupper som visar vilka aminosyror som ingår, och som alltså är det intressanta i sammanhanget, har ersatts med bokstaven "R" - vilket är vanligt om man bara vill visa just hur peptidbindningarna ser ut för en biologstuderande på första året i universitetet…
Man har alltså brytt sig om att hitta ett kemiskt diagram som faktiskt föreställer ett protein, men sedan har man inte brytt sig om att den relevanta och i det här fallet absolut nödvändiga informationen faktiskt ingår i den figur man valt. Varför denna halvmesyr?, undrar jag. Och allt detta är förstås helt oavsett att det är högst otroligt att Scully med en slö blick kan se att ett protein är syntetiskt (vilket jag får anta innebär att det ej kommer från en känd, nu levande organism).
Min tredje fallstudie, rykande färsk från klippbordet då den precis visats färdigt i USA, är Heroes. Jag vill börja med att säga att det är den bästa tv-serie jag sett. Inte en tråkig minut! Att den skitsnygge indiske genetikern dessutom pratar om evolution i var och varannat avsnitt är förstås inte helt fel, även om han talar om det på ett väl romantiserat och på gränsen till idealiserat sätt. Sådant kan jag ha överseende med. Jag är också beredd att ha överseende med att det är fullständigt omöjligt för mutationer i vårt DNA att ge upphov till den typen av förmågor som personerna i Heroes har. Jag har ett generöst mått av suspension of disbelief, så länge det handlar om sådant som är nödvändigt för storyn. Var kommer då treknobabble in? Ja, Heroes-författarna verkar verkligen ha ansträngt sig för att undvika det. Pseudovetenskapligt babbel förekommer i stort sett inte alls, istället fokuserar man på huvudpersonernas karaktärsutveckling. Jag applåderar. Men - på ett par ställen faller man ändå i treknobabblefällan. Vid ett tillfälle kastar tidigare nämnde genetiker ett öga på en skärm som ser ut att visa en suddig bild av röda blodkroppar och utbrister att "her nucleotides are decomposing!"
Jo, det är väl möjligt. Det låter som en ytterst märklig sjukdom att ha, men jag är å andra sidan ingen läkare. Och om ens nukleotider bryts ned kan man nog lugnt påstå att ens dagar är räknade, eftersom det skulle förhindra celldelning och därmed tillväxt. Mitt problem med repliken är att den görs i samband med den skumma datorbilden. Om skärmen hade varit täckt med siffror eller grafer hade jag kunnat acceptera påståendet, men röda blodkroppar? De har ingen cellkärna, och följaktligen inget behov av celldelning!
Så, i Heroes verkar man alltså ha ansträngt sig för att inte komma med en massa dum pseudovetenskap, men man lyckas inte riktigt.
Den här spaningen har nu helt rört sig i tv-seriernas värld, men det finns otaliga exempel på felaktig vetenskap från t.ex. spelindustrin. Tänk till exempel på hur vilddjur är fördelade i World of Warcraft. Slår det er inte som något märkligt att alla vargar tycks krypa omkring i samma område, alla björnar likaså, och för den delen alla andra djur också? Aldrig någon hälsosam blandning av djurarter, där kanske de snällare varianterna samsas i ett område och de större och starkare i ett annat. Det är förstås ett ekologiskt mysterium vad alla dessa rovdjur, som rör sig i områden där det bara finns andra rovdjur, lever av.
Vad är då min förutsägelse vad gäller framtiden? Jag tror att det kommer att startas ett konsultföretag - om det inte redan gjorts, förstås. Ett företag som manusförfattare och spelutvecklare som är mån om att vi välutbildade nördar ska slippa grimaschera kan vända sig till för att få sin påhittade värld och vetenskap kollad.
Jag känner mig ganska säker på att min förutsägelse kommer att slå in - för om ingen annan gör det, så gör jag det själv.
Treknobabble Inc!

Jag tycker inte att Star Treks slarviga nyttjande av “fina ord” gör så mycket. För man föramför något som trots allt är rätt ovanligt i sci fin idag - framtidsoptimism där välståendet trots allt beror på vetenskapen. Så själva “själen” kring vetenskap som fenomen är underbart idealiserande - vilket är extremt ovanligt idag då motsatsen - att hacka ner på vetenskapen = realism inom scifi och idealism ses som naivism snarast. Just -DS9 är dock ovanligt anti-vetenskapligt för att vara Star Trek - jämfört med orginalet (tos) - TNG och Voyager som alla tre är mycket mer framtidsoptimistiska.
.
Jag kan liksom tolerera att det man säger är innehållslöst pladder rent vetenskapligt - när poängen trots allt alltid är att saker och ting löser man genom att tänka rationellt - inte reaktionärt eller nostalgiskt anti-teknologiskt. Det är alltid hjärnans vinst över vidskepligheten.
Kommentar av Nihonshu — 070609 @ 09:55
För några år sedan läste jag om en grupp amerikaner (forskare har jag för mig) som hade de intentioner som du skriver om. De retade sig också på alla ovetenskapliga och pseudo-fysikaliska företeelser som visas i spelfilmer och tv-serier. De ville ha en grupp som filmindustrin skulle kunna vända sig till.
Exempel på felaktigheter är t ex att nästan alla bilar exploderar efter att de kraschat i filmerna. Det är i verkligheten ovanligt att bilarna börjar brinna och de exploderar inte (även om bränderna kan bli explosionsartade). Jag har läst att det till viss del har gjort att folk inte vågar hjälpa till vid bilkrascher eller att de snabbt släpar iväg skadade personer som egentligen borde stabiliseras först.
Ett annat exempel är hårda slag mot huvudet som i filmerna alltid lyckas göra personen medvetslös under en längre tid, men inte allvarligt skadad (en viktig ingrediens för många story plots).
Ånyo ett exempel är att ibland när folk blir skjutna så far de baklänges med våldsam fart. I verkligheten så skulle de bara falla ihop på stället.
En sak som jag brukar reta mig på är när folk gör första hjälpen med mun-mot-mun-metoden. De frigör aldrig, och jag menar aldrig, luftvägarna. Man måste böja bak huvudet för att luftvägarna ska öppnas upp ordentligt. Det vore bra om de gjorde det på film och tv också så att folk lärde sig hur man bör göra.
Jag vet inte om det blev något av med den amerikanska informationsgruppen, men jag har svårt att tänka mig att filmindustrin bryr sig särskilt mycket.
Kommentar av DJ — 070610 @ 21:38
“och i detta inlägg använder jag “nörd” i betydelsen “geek”, inte “nerd” ”
Ok, här ser man att undertecknad ligger efter i utvecklingen: Vad är det för skillnad på geek och nerd?
Är själv mest fascinerad av den Star Trek som gjordes när ens föräldrar var unga, på 60-talet, med papier-marché-kulisserna. Ser billigt men charmigt ut. Tror att det är denna epok som komediserien Red Dwarf tar fasta på.
Kommentar av Z — 070611 @ 08:22
Z, Wikipedia klargör:
Nerd: “Nerd as a stereotypical, archetypal and frequently used informally as a derogatory designation, refers to somebody who passionately pursues intellectual or esoteric knowledge or pastimes rather than engaging in social life, such as participating in organized sports or other mainstream social activities. The Merriam-Webster definition is an “unstylish, unattractive, or socially inept person: especially: one slavishly devoted to intellectual or academic pursuits.” While Nerd, Dork and Geek share in passionate pursuit of knowledge, the Australian colloquialism dag shares the association with the unfashionable and socially inept with the added feature of being affable and amusing. A Nerd is often excluded from physical activity, and is often considered a loner by other peers.”
Geek: “A geek is an individual(basically its allan) who is fascinated by knowledge and imagination, usually electronic or virtual in nature. The Merriam-Webster dictionary defines the word geek as “1: a carnival performer often billed as a wild man whose act usually includes biting the head off a live chicken or snake 2: a person often of an intellectual bent who is disliked 3: an enthusiast or expert especially in a technological field or activity,” though these are only three of many definitions.”
Vi är många som stolt kallar oss “geeks”, medan “nerd” fortfarande har en viss negativ klang (även om vi även håller på att erövra det ordet, se t.ex. Nerdcore). Det handlar alltså om att ha specialintressen, ofta intellektuella sådana, och udda fritidssysslor, utan att för den skull låta sig tryckas ned av töntstämpeln.
Kommentar av furiku — 070611 @ 12:27
Men det är dock skillnad på när Star Trek snackar om neutron-emissioner och kvantfluktuationer helt svamligt och när vardagshollywood-action består av tolliga saker som folk som tar skydd bakom bildörrar i skottlossning eller folk just bilar som alltid exploderar vid skottlossning.
.
Svammel om science fiction-fysik kring omegapartiklar är inte tillnärmelsevis lika förargligt som svammel om grundläggande naturvetenskapliga fakta som att INGEN flyger bakåt av att ha träffats av ett hagelskott osv.
.
Det ena är just tveklöst fiction i en avlägsen tid - det andra ska föreställa realism kring samtiden. Allt handlar om syftet liksom.
Kommentar av Nihonshu — 070611 @ 12:44
Nihonshu, det håller jag absolut med om. Och det är även därför jag kan tolerera sådant som måste med för att storyn ska funka. Men det gäller inte ALLT svammel i Star Trek. Hade de bara hittat på ord så sure. Men när de använder befintliga begrepp får de allt passa sig tycker jag.
Men visst, jag har en mycket högre tolerans när det är futuristiska världar än här och nu som gäller.
Kommentar av furiku — 070611 @ 17:35
DS9 är rätt en kul serie, men rätt drabbat av onödigt flumm och diverse psuedovetenskapliga överdrifter. Vill man ha en mer korrekt serie så är snarare TNG att rekommendera, eller ENT om man inte vill höra så mycket treknobabble överhuvudtaget.
Kommentar av ramz — 070611 @ 23:11
Hej!
Jag tycker Heroes är en rätt ok serie, men jag tycker deras ständiga missförstånd om evolutionsteorin är ganska oförlåtliga. Till exempel verkar de tro att fördelaktiga mutationer bara “ploppar upp” när miljön ändras med ANLEDNING av att miljön ändras. Dvs. de har en teleologisk och saltationistisk syn på evolutionen där jättemutationer á la X-men inträffar så fort det blir lite överbefolkning eller miljöförstöring.
Och visst, Star Trek undgår kritik när de ska babbla om sådant som ändå inte finns på riktigt. Men det är ju i alla Star Trek-serier helt bisarr rymdfysik. Ljud i rymden? Alla skepp åker i samma vinklar som om det finns ett upp och ner? Laserstrålar som syns? (Ok, de använder andra energivapen men jag tror faktiskt man ser laser i vissa TNG-avsnitt). Och att alla snackar engelska, ja, haha, det kan man förvisso förstå behovet av. Men varför är alla människor med lite olika pannor? Och olika planeter verkar aldrig ha särskilt komplexa system. Oftast är det en planet med ett folk som representeras av en specifik figur som talar för hela planeten.
En serie som undviker sådant där teknobabbel helt är Battlestar Gallactica, vilken jag kan rekommendera alla att kolla på. Grymt bra, även om jag såklart även har kritik emot denna serie…
Kommentar av Tobias Malm — 070617 @ 19:58
“Det är förstås ett ekologiskt mysterium vad alla dessa rovdjur, som rör sig i områden där det bara finns andra rovdjur, lever av.”
Förbipasserande spelare, naturligtvis.
//JJ
Kommentar av Johan — 070620 @ 01:23