Är det inte radon så är det cancerframkallande ämnen i stekt kött. Ständigt får vi höra om nya risker vi utsätts eller utsätter oss för i hemmamiljön. Jag brukar oftast ta dem med en nypa salt (bokstavligen; salt var ju också på tapeten som en av de största hälsoriskerna någonsin, ack och ve och gud hjälpe oss), eftersom jag vet att media har en tendens att blåsa upp saker bortom all reson.
Det media borde rapportera är att alla ämnen är hälsofarliga i tillräckligt stor dos. Det är sedan upp till vetenskapen att ta reda på exakt hur stor den dosen är. Varför borde media rapportera detta? Hur stor är risken att man dör av till exempel vattenförgiftning?
Ja, det vet jag inte om någon tagit reda på, men tydligen är den tillräckligt stor för att det ska hända - läs: Det har hänt. Ett radioprogram arrangerade en tävling där man skulle dricka så mycket vatten man kunde utan att få gå på toaletten - priset var ett Nintendo Wii (ni kan säkert lista ut det lustiga med detta).
Problemet med överdrivet intag av vatten heter osmos och ingår inte i de flesta människors vokabulär. Om man dricker mycket vatten utan att låta kroppen göra sig av med det späder man kroppsvätskorna. När celler omges av en lösning som innehåller högre procent vatten än vad som finns inuti cellerna kommer de att suga åt sig vatten som svampar. Och vad händer sedan? Jo, de sprängs som ballonger.
Och ni kan ju tänka er vad som händer när celler i hjärnan och övriga centrala nervsystemet börjar sprängas som tusentals pyttesmå ballonger. Om ni inte kan tänka er detta kan ni ju läsa artikeln ovan.
Jag hoppas Jennifer Stranges barn fick sitt Wii. Hon dog för det.
