Ja, inte trodde jag att jag någonsin skulle säga så. Men på Skolverkets sida med Tolkning och vägledning av/om Lagar och regler finns detta eminenta ställningstagande mot Intelligent Design, särskilt inriktat på konfessionella friskolor.
Utomvetenskapliga föreställningar om livets uppkomst, t.ex. "intelligent design", är inte något alternativ till den vetenskapliga teorin om evolutionen som grund för skolans undervisning. Däremot är det inte förbjudet för en skola, fristående eller kommunal, att behandla t.ex. "intelligent design" i sin undervisning, men det får inte ske på ett sätt som gör anspråk på att denna föreställning skulle vara ett vetenskapligt alternativ till teorin om evolutionen. Detsamma gäller när en konfessionell skola behandlar den egna tron om skapelsen. I skolan skall inte den vetenskapliga grunden ifrågasättas av trosföreställningar. Eleverna har rätt till en saklig och allsidig undervisning.
Så ska det låta!
Nu önskar man bara att de blev lite bättre på att se till att detta faktiskt efterföljs.
Samma skolverks läroplan för gymnasieskolan kläcker också ur sig någonstans att undervisningen ska uppfostra eleverna i kristen värdegrund, så även om ditt citat är ett bra exempel finns det en del eländen kvar.
Kommentar av Nihonshu — 061110 @ 00:47
Jodå, du har rätt. Jag försöker bara se livet från den ljusa sidan, åtminstone ibland.
Kommentar av furiku — 061110 @ 10:52
Hej!
Jag är pensionerad ma- och fy-lärare, definitivt naturvetenskapligt grundad men allroundtänkande. Existentiella saker har alltid intresserat mig, men jag är jordad och ingen flummare. Jag söker nu kunskap om det så infekterade ID, därför att jag i LMNT-tidningen (lärare för ma och fy teknik) såg ett inlägg och tänkte bemöta det. Vill ha reda på vad ID är.
Det är rörande att vissa här i landet tror sig leva i ett kulturklimat med öppenhet och tolerans. Vad som fått igång mig är ett TT-telegram om att Skolverket efter kritik av Vetenskapsakademin förordat att skolorna skall lära ut darwinism och enbart detta.
Hur kan man? Man skämmer ut vetenskapen. Detta har inget att göra med vetenskaplig attityd. Det är dogmatism och inget annat.
Darwinism är ingen vetenskaplig teori, lika lite som någon kosmologisk teori kan vara det (Big Bang eller vad som helst). Inbilla mig inte att dessa går att falsifiera, lika lite som ID naturligtvis kan det. Vi får nöja oss med detta. Biologerna skämmer ut vetenskapen på samma sätt som vissa samhällsvetare (de flesta) faktiskt gör det. “Vetenskap”, det är fint det. I den kategorin vill alla hamna, vilken goja de än presterar. Men det är tyvärr mycket litet av det tänkande som presteras, som är beredd att efter de framställt en hypotes säger-”falsifiera den och jag ska vara beredd att ge upp den och pröva något nytt”. Istället kämpar folk som galningar och försvarar med näbbar och klor vad de lyckats tänka ut och väntar sig karriär på.
Gamle Darwin kan jag väl acceptera. En utveckling har skett, jorden är inte 6000 år eller vad det kan vara enligt bibeln. Världen skapades inte av någon despot från mellersta östern. Bibelns skapelseberättelse är ett historiskt dokument utan annat än möjligen poetiskt värde. Det naturliga urvalet fungerar mycket väl inom arter. Populationer strävar att anpassa sig. Det kallas för mikroevolution.
Men när det gäller övergångar och skapande av nya arter är det mer problematiskt och jag tycker mig ha förstått att det inte finns mycket som stöder att ett slumpmässigt urval skulle kunna göra detta. Det är mycket av en trosfråga och vilken inställning man har och anser som är rimligt. Jag kan inte reda ut allt här, men skall neodarwinismen klara av utvecklingen av arter blir det krystat. Jag har rätt att tro det och jag kan försvara det också. Varför skulle det inte kunna finnas fler principer, jag fattar det inte. Det naturliga urvalet är naturligtvis ett sista raster och kriterium som måste uppfyllas, men är det allt?
Jag vet som sagt inte vad ID är, men jag har länge haft en egen tankegång om att det måste finnas en kraft i naturen som strävar efter mer och mer komplicerade strukturer. Fråga mig inte vad det kan vara, för det vet jag lika lite som andra. Men jag vet att verklig naturvetenskap (fysik och kemi) utgår från naturkrafter. Det är ingen tillfällighet att de strukturer som finns byggs upp – från det enkla till det komplicerade- från inneboende geometrier och benägenheter - från elementarpartiklar till atomer, från atomer till molekyler i allt mer växande komplexitet. Tillfälligheter spelar en roll i det lilla, men sammanlagt blir det till en utveckling.
Jag ser skapelse omkring mig dagligen när dammråttorna växer till i rummet här. Av röran skapas en högre ordning och vi antar att det beror på dammets beskaffenhet och luftströmmar i rummet och allt det där. De lägger sig i hörnet där borta, stora och stinna. Snart kommer förgängligheten när jag tar fram dammsugaren.
Jag har alltid varit religöst intresserad, men har avvecklat Gud, i varje fall i den tappning som judendom, kristendom och islam representerar. Men fan vet om jag inte kommer att komma fram till en Skapare om jag får tänka på det här ämnet lite mera.
Det är märkligt att detta ämne intresserar så mycket och väcker sådana känslor. Är det en del av Buschhatet och motviljan mot fundamentalismen i USA. I så fall tycker jag det är ynkligt. Det finns mycket värre problem för de troende ur naturvetenskaplig vinkel. Det är frågan om det finns en Gud som jag kan vädja till genom böner och kontemplation eller annat och utverka specialvillkor i mitt liv. För mig gäller naturlagarna. Jag kan inte vänta mig att det finns ett högre väsen som lyssnar till mig och hjälper mig. Jag får nog fan klara mig själv.
Bästa hälsningar
Leif
Kommentar av Leif Paulsson — 061114 @ 22:53
Några svar saxat från min sida…
“Darwinism är ingen vetenskaplig teori, lika lite som någon kosmologisk teori kan vara det (Big Bang eller vad som helst). Inbilla mig inte att dessa går att falsifiera, lika lite som ID naturligtvis kan det.”
Evolutionsteorin är en väl fungerande förklaringsmodell på stadig empirisk grund. Det är en vetenskaplig teori, bevisad bortom alla frågor och diskussioner. Om evolutionen har gett upphov till den biologiska mångfalden på jorden kan inte bevisas, dock kan vi använda indirekta evidens för att göra prediktioner inom biologin. Att använda härledning och indirekta observationer är ej något speciellt för evolutionen, tvärtom är det grunden för en stor del av den naturvetenskaplig forskningen.
Det finns många exempel som visar att evolutionsläran är falsifierbar, t.ex. ett statiskt fossillager, kvarlevor av moderna däggdjur i Kambriska lager, fundamentala skillnader i den genetiska koden mellan närbesläktade organismer, djur som är uppenbara blandningar av icke närbesläktade djurgrupper, direkta observationer av organismer som skapas, etc.
“Men när det gäller övergångar och skapande av nya arter är det mer problematiskt och jag tycker mig ha förstått att det inte finns mycket som stöder att ett slumpmässigt urval skulle kunna göra detta.”
Evolutionsteorin säger inte att det endast är slump och tid som har format de strukturer vi ser idag. Slumpen är en viktig faktor i teorin, dock finns det ett icke-slumpmässiga bidrag, naturligt urval. Douglas Futuyma skriver följande: “(…) natural selection itself is the single process in evolution that is the antithesis of chance. It is predictable. It says that, within a specific environmental context, one genotype will be better than another genotype in survival or reproduction for certain reasons having to do with the way its particular features relate to the environment or relate to other organisms within the population. That provides predictability and consistency.”
“Det naturliga urvalet fungerar mycket väl inom arter. Populationer strävar att anpassa sig. Det kallas för mikroevolution.”
Makroevolution är en direkt följd av mikroevolution som pågått en längre tid, d.v.s. den enda barriären mellan mikro- och makroevolution är tid. Mängden vetenskapliga bevis för makroevolution är överväldigande.
Kommentar av Johan — 061117 @ 00:50
Leif, Mitt tips är Talk Origins, en högt ansedd hemsida som många universitet och naturvetenskapliga tidskrifter tipsat om för folk som vill lära sig mer om evolutionsteorin. Johan har pekat ut några av dina felslut men man kan inte få in allt intressant i en enda bloggpost, så gå till Talk Origins och läs på! Sen kan du fundera på huruvida evolutionsteorin är vetenskap eller inte.
Intelligent Design är kreationism förklädd till vetenskap. Det hör således inte hemma på biologilektionerna i skolan. Det finns ingen vetenskapligt belagd alternativ teori till evolutionsteorin och tills det gör det är det evolutionsteorin som ska läras ut i klassrummen.
Kommentar av furiku — 061117 @ 19:59
Johan och furiku.
Det var ju furikul det här. Jag begriper inte hur ni kan vara så bombsäkra när ni försvarar ett neodarwinistiskt resonemang så bestämt. Ett sådant förhållningssätt tyder för mig på ett religiöst försannthållande. Jag är inte lagd åt det hållet. Jag har aldrig kännt att jag har den skärpa som skulle ge mig känslan av att jag har det sista ordet och sanningen. Här sitter jag med min daggmaskhjärna och ska försöka reda ut tillvarons djupaste problem. Jag ligger lågt och begriper att jag inte kommer att kunna slå fast det slutgiltiga. Det är inte så viktigt heller. Folk tycker lite hit och dit och var och en blir salig på sin fason (det är en ironi eller sarkasm av Fredrik II, inte ett generöst medgivande av att alla har lika rätt, som vissa tror).
Laplace, en riktig representant för upplysningen, lär ha skrivit i företalet till sin “Traité de mécanigue céleste”: Gud, den hypotesen behöver jag inte här. Denna inställning delar jag. Jag säger detta för att vara tydlig. Hela ID-debatten är nertyngd av att det bara handlar om kreationister av kristet fundamentalslag som vädrar mogonluft. Var snälla och befria er från detta. Låt de här knäppskallarna vara ifred. Låt de få tycka vad de vill. Om någon kommer och säger att månen är en gul ost, så inte blir jag upprörd för det. Det kanske blir något skojigt av det resonemanget också.
Det är bekymmersamt om företrädarna för en hypotes eller hel teori inte kan se svagheterna i den teori de förfäktar. Det väcker grundläggande min misstänksamhet. Så länge har jag varit med. “Jag hör inte vad ni säger, men jag ska be att få ha en fullständigt avvikande uppfattning (Gammal Cambridgeakadimiker, något döv). Jag känner lusten att motargumentera, när jag hör tvärsäkerhet.
Vad jag minst av allt tål är, att dessa frågor kallas vetenskapliga, när de inte är det. Bombsäkert. Det handlar om trosfrågor. Marxismen kallade sig för “Vetenskaplig” och det är fortfarande sådana som tycker så (hör med Ohly).
Hur är det med slumpens roll, som har avgörande betydelse i neodarwinism?. “Gud kastar inte tärning”, så Einstein då kvantmekaniken introducerades. Vad gäller detta, verkar det som om Einstein har fått ge vika. För närvarande. Men framgent? Jag kan tänka mig att slump råder på kvantnivå, men det är ju fan om inte frågan är knepig. Varför kommer det vatten när jag vrider på kranen i köket och inte gas lite då och då. Från mikro- till maktrokosmos, den frågan är väl inte så avgjord än.
Hur kan vissa plötsligt bli så styva i korken och veta hur det är. Passar det inte med lite ödmjukhet.
Som jag skrev, det viktigaste i min åsikt handlar om det jag säger om dammråttorna faktiskt. Vad är det för en konstruktiv kraft som verkar behärska universum? Jag behöver inte begreppet ID. Jag använder det traditionella begreppet naturkrafter. Vilka begrepp man än kopplar in för att beskriva och förklara, så handlar det för mig om tillvarons benägenheter. Jag gillar detta något så när svenska hederliga ord för att beteckna den inneboende kraften.
Flummigt? Ja, men så blir det alltid till slut.
Hälsningar, Leif
Kommentar av Leif Paulsson — 061122 @ 23:59
Leif, Jag förstår inte vad det är för svagheter du ser. Om du kan lägga fram några vetenskapliga argument för svagheter i evolutionsteorin ska jag göra mitt bästa för att bemöta dem, eller hitta någon som kan göra det.
Angående hur vi “kan vara så bombsäkra”… Jag är absolut beredd att ompröva mitt försanthållande av evolutionsteorin, när det dyker upp argument som ger mig anledning till det. Precis som jag misstänker att du är beredd att ompröva det du håller för sant inom fysik och matematik. Men skulle inte du försvara Newtons rörelselagar och Einsteins relativitetsteori om de var under attack?
Kommentar av furiku — 061123 @ 10:53
Hej igen furiku och ni andra!
Jag kan förkovra mig hur långt som helst i detta ämne och läsa hur mycket som helst av typ Dawkin. Detta handlar om tro och inte om vetenskap, vad jag kan se.
Jag har mycket stor tro på biologer när de uttalar sig om hur många ägg talgoxen lägger och vilken färg äggen har. Jag älskar deras systematiserande sedan Linnés dagar. Världen kan ordnas på det ena eller andra sättet. Man mäter och väger, lägger saker i byrålådor och fack. Detta är viktigt och grunden för vetenskap. Så kommer frågorna; hur kommer sig allt detta. Då är vi inne på hypoteser och teoribildning och det är nu det börjar bli vanskligt. Som jag håller mig till Popper tycker jag att vetenskap ska utmärkas av att påståenden skall kunna verifieras eller falsifieras och slutligen gäller endast falsifieringen. Alla teorier väntar på sin dödsdom. Ser man på vetenskapshistorien så verkar det fungera så.
När jag undervisat i matematik och fysik har jag utvecklat ett förhållningssätt som innebär att jag försökt framhålla att allt detta vad vi säger här kan ifrågasättas. Hur ska vi förhålla oss till läroböcker och auktoriteter? I matematiken är det enkelt. Det är ingen naturvetenskap. Grunden för ett tankekomplex är ett axiomsystem, påståenden som inte får ifrågasättas. Med logikens regler bevisas sedan nya påståenden utifrån detta. Ordet ”bevis” missbrukas ofta. Det har högstatus, men bör bara brukas inom denna form av tankeverksamhet.
För naturvetenskap gäller bekräftelse eller evidens. Men slutligen som sagt, falsifiering. Vi får hela tiden allt större erfarenhet. Jorden är inte längre platt, men den uppfattningen duger fortfarande, när jag håller mig till Stockholms taxikarta. Jorden behöver inte vara rund och inte behöver vi koppla in Einstein för att ersätta Newton så länge vi håller oss till hastighetsbegränsningarna. Newton är fortfarande ”sann” inom vissa ramar, duger för beräkningar av rymdfärder vad jag kan förstå, men klarar inte höghastighetsfysiken eller större kosmiska sammanhang. Snart kommer inte heller Einstein att klara detta. Det handlar i detta fall inte om att man ”byter åsikt”, utan att man får vidare vyer som kräver nya angreppssätt. Så kommer vetenskap att behöva fungera.
Det finns en princip som är väldigt viktig i vetenskapliga sammanhang. Det är att det enkla är bättre än det komplicerade. Det handlar om en slags estetik eller tankeeffektivitet. Jag tycker att man ofta märker att ett resonemang kan vara krystat och tillvrängt, att ha snudd på bortförklaring. Utgående från en viss grundprincip kan en del förklaras, men så småningom går det alltmer trögt.
När jag undervisat om Newtons rörelselagar så har jag betonat just denna elegans och tankeeffektivitet. Det handlar om ett tankesystem som bryter mot det ”naturliga” och invanda och löser en massa problem på ett enkelt sätt. Det är avigt bara till en början med. Triumfen för teorin är när den kan göra det mest häpnadsväckande förutsägelser (Hally´s komet och sådant). Världen har skådat ett nytt ljus. Det är vetenskap i sin prydno. Det är nu vetenskap får sin prestige.
Nu till frågan. Jag upprepar min position. Jag är inte kristen fundamentalist och jag ser bibeln som ett historiskt dokument. Jag har så långt jag står nu intet behov av en Gud, jag tror på naturkrafterna. Det räcker för mig än så länge. Men jag är inte färdig än. Så länge jag lever kan jag ju ha fel. Jag upprepar min tro på att en evolution har ägt rum och att Darwin har rätt, miljön utövar ett tryck och populationer förändras. Vad jag ifrågasätter är nödvändigheten av att detta skulle vara det hela, och observera, hela förklaringen till utvecklingen. Ursäkta språket: Vad i helvete skulle det finnas för skäl till detta? Hur kan man veta detta? Det kommer aldrig någonsin att kunna falsifieras ett sådant påstående och det har därmed inte med vetenskap att göra. Det är tro och dogmatism. Fy för!
Jag är tämligen bedrövad över att Vetenskapsakademin blandar sig in i en sådan fråga. Jag vet många exempel på att en institution utnyttjas av klickar, medan samfundet i stort sover. Vissa uttalar sig i institutionens namn. De borde vara mera vakna.
Låt er inte förföras av folk med förakt för den fria tanken. Vad är det för farligheter med ID? Coola ner er! Det finns mycket värre tankefällor, det kan jag presentera i ett annat sammanhang.
Kommentar av Leif Paulsson — 061127 @ 21:52
Leif, Farligheten med ID är att det inte är en vetenskaplig teori. Det är en variant av kristen kreationism som försöker klä ut sig till vetenskap. Anledningen till att jag och många andra vetenskapligt lagda människor förkastar Gud är just Occams rakkniv som du nämner som principen om att det enkla är bättre än det komplicerade. Det är även Occams rakkniv som gör det troligare att Darwinismen är korrekt än ID.
Evolutionsförespråkare blir ofta anklagade för en närmast religiös dogmatism, att vi aldrig accepterar kritik osv. Men saken är den att det helt enkelt är fel! Det finns massor av mindre problem “inom” evolutionsteorin som forskare jobbar stenhårt på att lösa men än så länge har det inte dykt upp några som helst hållbara vetenskapliga argument som på något sätt skapar problem för evolutionsteorin. De enda argument mot den som dykt upp är religiösa. Och religion hör inte hemma i skolan! Det är det som är hela poängen i ID-debatten; det är en kamp om allmänhetens förtroende.
Hur skulle du känna om det kom direktiv från staten att du måste lära ut att jordens någorlunda sfäriska form endast är en teori, och att det finns en annan teori som säger att jorden egentligen är platt? Det är det läget många biologilärare i USA hade ett bra tag. Det är det läget vi i sverige vill undvika.
Kommentar av furiku — 061127 @ 22:10
Furiku!
Jag tycker om Dig. Du har en trevlig ton och tänker seriöst. Hoppas jag inte förfaller i plumpheter, även om jag kan vara bufflig. Det är i så fall inte illa ment.
Jag har också den uppfattningen att ID inte är vetenskap, men är neodarwinismen det? Även om biologer är vetenskapare -de flesta försöker väl i varje fall -så inte är de det 24 timmar om dygnet. De är vetenskapare förhoppningsvis i det gebit inom vilket de är experter och forskar. Men vad jag vet om vetenskapsfolk är, att de flesta är förvånansvärt luddiga och ointresserade av övergripande resonemang. För att ta ett grovt exempel; bara för att man konstruerar och forskar om förintelsevapen, eller varför inte stamcellsforskning, behöver man vara så särskilt begåvad eller intresserad av de filosofiska aspekterna. Det är ett helt annat område och forskningsbegåvning är säkert inte relaterad till sinne för det övergripande. När Snillen spekulerar (programmet med Nobelpristagare på TV) förvånas man över dessa begåvade människors plattheter i allmänna ting. För att inte tala om intelligentians snedsteg när det gäller politik. 20 % av Västeuropas befolkning röstade kommunistisk under kalla kriget och trodde på ett system av Sovjettyp. Och ännu högre procentandel av dem var akademiker och sk tänkande folk. Så ligger det till. Sorgligt men sant.
Vad göra åt detta? Ingenting. Vad göra åt att det finns folk som tror på att man kommer att få möta 70 jungfrur om man mördar människor i Bagdad? Vad göra åt Mormoner och Jehovas Vittnen? Vad göra åt kristna fundamentalister? Jag kan fortsätta och fortsätta i stolligheternas värld. ”Var och en blir salig på sin fason”, sa Fredrik II (Gustav III:s morbror). En del tror att han var tolerant och generös mot oliktänkande, men det tror inte jag. Det är den sarkasm man utvecklar när man blivit mättad av allt det där som man tycker är dumt och man inte kan påverka. Låt folk ha sin skitidéer. Ibland blir de farliga och måste stoppas på något sätt, fast det inte är lätt. För det mesta är det lyckligtvis snurrigheter utan konsekvenser. Jag var som ung mer skärrad och upprörd när jag tyckte folk ”hade fel”. Nu bryr jag mig mindre. Med åldern resignerar man. Jag förstår dock ungdomsproblemet. Man tror på en värld av renhet och godhet. Så ska det vara. Det är förfärligt med ungdomsdesillusion.
Men tillbaka till ID. Jag har inte riktigt orkat att sätta mig in i det. Men jag misstänker att det i viss grad liknar mitt eget koncept. Och det handlar alltså inte om någon skapare utan om tron på naturkrafterna. De lever sitt liv utan någon Gud på samma sätt som Laplace när han i presentation av sin mekanikbok i företalet sa, ”Gud, jag behöver här inte den hypotesen”. Det är upplysningstiden i sin prydno. Det är självsäkert och starkt, men jag är ändå inte säker på att jag helt skulle ställa upp på honom. Men det är vackert att han markerar mot tidens auktoriteter och gammeldagstro.
Jag tror att ni ifråga om ID skärrar upp er för mycket. Det är inte vetenskap så klart, men det kan inte tänkande kring sådana här frågor vara, inte heller neodarwinism. Det är trosfrågor. Försök inte flytta in dem i det heliga vetenskapsrummet. Det går åtminstone inte jag på.
Jag var medlem en gång i Humanetiska föreningen och tycker att det för mig finns mycket sympatiskt att hitta där. Jag lockades av den diskussion på radion, som jag råkade snubbla över. Jag gick ur, eller slutade betala medlemsavgiften, när jag märkte att det mest var en samling prästhatare. Jag förstår mig inte på alla dessa knutar som en del människor har. Det hör hemma i Småland på något sätt. Jag har ett mycket mer oproblematiskt förhållande till religion. Religion roar mig, dvs som psykologisk företeelse.
Jag måste få avsluta med den här. Benjamin Franklin blev en stor auktoritet i sitt land och representerar urtypen för 1700-talets upplysningsmänniskor. De kristna ville hänga på och frågade honom om hans åsikt om Bibelns förutsägelser och det kristna budskapet. Han svarade: ”Jag har inte tänkt så mycket över det och har ingen bestämd åsikt. Nu är jag gammal och ska snart få reda på svaret”. Precis där står jag och har intet att frukta.
Tack för ordet.
Kommentar av Leif Paulsson — 061128 @ 22:30
Leif, Jag tycker om dig också!
Du är absolut inte plump eller bufflig. Jag vill snarast be om ursäkt om jag verkar lite trög och inte riktigt begriper vad du skrivit ibland. Jag har precis börjat ställa om min dygnsrytm och är lite trött!
Dina tankar kring naturkrafterna tycks lika någon slags panteism; dvs ett upphöjande av naturen till gud. Själv ser jag inte riktigt poängen i att använda sig av ett “mystiskt” språkbruk när man dryftar de här frågorna. Naturkrafterna finns där och de är underbara och fantastiska, det håller jag absolut med om. Men jag aktar mig noga för att beskriva dem med ett språkbruk som skulle få mig att verka religiös, eftersom religion är något jag helst inte blir förknippad med. Men det är naturligtvis upp till var och en hur man vill uttrycka sina funderingar kring kosmos!
Angående Intelligent Design så kanske du bör läsa om det lite mer. Det har nämligen mycket lite gemensamt med din världsbild! Jag ska försöka förklara.
Grundtesen inom ID är denna:
1. Levande organismer är oerhört komplext och sinnrikt konstruerade, alldeles FÖR komplext och sinnrikt konstruerade för att ha kunnat uppstå genom evolution.
2. Om inte evolutionen skapat livet på egen hand måste det finnas en Intelligent Designer som gjort det istället, antingen i ett svep eller genom att guida evolutionen.
Punkt ett är så vitt vetenskapen vet helt enkelt felaktig. Det finns inga vetenskapliga belägg för att levande organismer är för komplexa för att ha uppstått genom årmiljoner av evolution. Tvärtom pekar alla fakta på att så faktiskt har skett.
Punkt två är ett logiskt felslut. Det man säger är “Teori X är fel, alltså måste teori Y stämma.” Men då har man inte tänkt på att det faktiskt kan finnas fler teorier! Om inte evolutionsteorin stämmer kan det mycket väl finnas en förklaring som inte är Intelligent Design - det är bara det att ingen kommit på den än.
ID bygger alltså på att man tycker att livet är för komplicerat, och så hittar man på en vagt definierad Intelligent Designer. Man är noga med att framföra att denna intelligenta designer inte nödvändigtvis behöver vara Gud. Men detta är en ren retorisk knyck på nacken. Det har nämligen visat sig att ID-rörelsen har sitt ursprung i Discovery Institute, som är en kreationistisk organisation som verkar för att sprida bibelns skapelseberättelse som absolut sanning. ID är en politisk och medial strategi som går ut på att lura folk att kreationism är en vetenskap. Man använder sig av fula knep som att felcitera berömda vetenskapsmän och sedan när de klagar säga “Kolla! Det finns en kontrovers här! TEACH THE CONTROVERSY!”
Det är förstås inget större problem i Sverige idag, men i USA är ID-rörelsen stark. Från ditt perspektiv kanske det inte heller är något stort problem, men jag kan inte hjälpa det - jag bryr mig helt enkelt för mycket om sanningen fortfarande. Dawkins säger ofta samma sak - “I care about what’s true” - och han är över 60, så jag vet inte om det är direkt åldersrelaterat.
Hur som helst, folk får gärna tro på precis vilka galenskaper de vill, men när de går ut och försöker tuta i andra människor rena lögner tycker jag att någon borde slåss tillbaka. Och i det här fallet får det väl bli jag själv!
Kommentar av furiku — 061128 @ 22:59
Furiku!
Du tycker att min tankar liknar någon slags panteism. Sonen kom hem och jag berättade om mitt tankeutbyte. Eftersom han tillhör den ironiska generationen sa han, jag tror att hon tycker du är pantad.
Nej, panteist är jag inte, även om jag är van att använda olika betraktelsesätt. Stolen jag sitter i är fin, men inte tillskriver jag den gudomligt väsen. Jag möter en kråkas blick och känner något extra. Jag rör mig mycket i naturen och förundras över sammanhangen och komplexiteten. Men gudar behöver jag inte. Jag är inte rädd för den betraktelsen heller, lika lite som att jag kan se Kalle Anka och allt annat förmänskligande av djur och bli störd av det. Det är bara roligt med olika synsätt.
När jag säger naturkrafterna, så är det inget mystiskt, utan precis så som det står i läroböckerna. Jag ska inte undervisa här, det är bara att läsa på. Enligt naturvetenskaperna fysik och kemi har världen naturlagar att följa. Aldrig har jag hört en vettig fysiker säga att t.ex Big Bang skulle vara vetenskap i den meningen, att det skulle vara ”bevisat” eller ”bekräftat” att världen kom till på det sätt som teorin säger. Det är en hypotes. Och man väntar sig att den falsifieras. Så ska det vara. Den kommer att ryka förr eller senare, när vi får ytterligare erfarenhet.
Detsamma gäller nydarwinismen. Om det är vetenskap väntar den på sin falsifiering. Slå inte fast den som en dogm. Dawkin verkar vara en predikant. Så agerar inte en människa med vetenskaplig inställning. Varför hålla på och käbbla med religiösa fundamentalister? Varför slå fast som en evig sanning något som är så bräckligt som den neodarwinistiska hypotesen? Något som är så krystat och ocharmigt dessutom. Varifrån kommer denna entusiasm, som ni tycks prestera. Kan ni inte coola ner er och vara lite ödmjuka och erkänna att dessa frågor är så komplicerade att vi kan få fortsätta och tänka på dem i alla evighet.
Det finns så mycket stolligheter. Varför inte lämna de fundamentalkristna i fred. De utgör inget hot. Religionen har mycket värre problem ur naturvetenskaplig synpunkt och jag förstår inte att man inte skjuter in sig på dem. Vad spelar det för roll hur skapelsen gått till jämfört med allt hokus-pokus som tillämpas i vardagen. Människor behöver tröst, livet är bedrövande historia för många. Är man ung och tillvaron är under kontroll inser man inte hur knepigt det kan vara. Förr eller senare möts man av isande realiteter. Där skjuter religionen in sig. Jag kan inte klandra, människan blir liten. Och hon behöver stöd. Men det stöd hon söker står i direkt konflikt med naturvetenskaplig syn. Varje läkare med cancerpatient eller annan dödshotad människa står inför det. Där har vi en verklig och brännande konflikt. Varför inte ägna detta en större uppmärksamhet. Jordens och människans tillkomst är en struntfråga jämfört med detta. Jag tror nog nu att jag är mogen att skriva mitt inlägg i matte- och naturvetarlärarnas tidskrift.
Kommentar av Leif Paulsson — 061206 @ 22:10
Leif, Jag är rädd att jag helt enkelt inte håller med. Jag tycker att fundamentalismen ÄR ett hot och att det bör bekämpas. Jag har motiverat detta så gott jag kan men tydligen inte lyckats övertyga dig om varför jag tycker så, så jag avslutar helt enkelt min del av diskussionen där.
Vad gäller Dawkins så bör du nog helt enkelt läsa hans böcker. Han är inte någon predikant, han har inte fastställt evolutionen som någon evig sanning. Han är en fruktansvärt intelligent och vältalig herre som har många kloka saker att säga. Och han är aldrig annat än ödmjuk i sina böcker, vad än folk vill tro om honom. Därmed inte sagt att jag håller med om absolut allt han säger.
Jag vet inte vem eller vad det är du kallar krystat och ocharmigt men det var nog det minst trevliga du skrivit hittills.
Kommentar av furiku — 061206 @ 23:22
Furiku!
Jag kan inte låta bli en slutkommentar ändå. Du behöver inte svara. Du förväntar Dig väl inte att Du ska kunna lära en så gammal hund som mig att sitta. Jag har tänkt ett och annat och lagt det ena till det andra. Jag är beredd att kasta alla mina åsikter över ända och som en Paulus byta sida, men då vill det till. Det skall allt lite mer krut till för att störta det gamla tornet. Du är ung och begåvad och får säkert en framgångsrik bana inom de gebit Du valt. Du är beundrare av Dawkin och finner honom stimulerande. Jag känner honom betydligt mindre än Du, men jag ska försöka rätta till det om jag får ork.
Jag går nyss in på Google och kommer till ett föredrag han håller i Virginia 23 okt i år. Jag hör lite grand, men finner snart, att han för mig slår in öppna dörrar till publikens jubel. Det handlar om attack mot bibelns gud. Det är poänglöst för mig att höra på, för det kapitlet har jag avverkat för länge sedan. Jag hoppas Du förstått det. Hela min grej är: varför låser sig folk i de här två tankevärldarna – antingen abrahamitisk religionsföreställning eller neodarwinistisk. Varför inte öppna sig för alternativ. Bibelns föreställningsvärld kan vi lämna därhän. Det är en värld för sig och inte ointressant, men när det gäller naturvetenskap har inte bibeln något att komma med. Kan vi lämna det? I vår kulturmiljö behöver vi inte hacka på dem. Men gäller det vår kristna kulturtradition och värdena i denna skulle jag ha ett och annat att säga Dawkin. Det är det som handlar om det känslomässiga, det handlar om musik och konst. Lämna struntet. Slåss inte mot dumbommar, välj värdiga samtalspartners. Du kan känna Dig hedrad att jag fortsätter. Det här är inte Ring P1.
Låt oss alltså hålla oss till det ”vetenskapliga”. Neodarwinismen har en mental släkting i behavourismen, dvs den gren av psykologin som försöker förklara människans mentala utveckling utifrån trial-and-error. Man förvandlar kreativitet till en rent slumpmässig process. Man försöker lite hit och dit och slutligen uppstår en Hamletföreställning. Jag har inte plats att reda ut här, men det går att läsa på för den som vill. Hur kommer kreativitet till? Vi vet helt enkelt inte. Försök inte komma med några dumma förklaringar. Förenkla inte för att få till en världsbild. Inse att vi inte begriper, men att vi så småningom kan nå bättre insikt. Nu måste jag uttrycka mig vulgärt: kom inte dragandes med den förbannade slumpen. Det är bara korkat och kommer inte att ha framgång. Inse och erkänn att det finns konstruktiva krafter här i världen. Jag har försökt antyda det genom att tala om ”mina dammråttor”, men det går tydligen inte hem. Det finns uppenbarligen krafter som söker framåt. Det är inget mystiskt. Det är i varje fall inte mer konstigt än att tro på att slumpen regerar. Jag betraktar neodarwinisterna som lika goda kålsupare som de mest inskränkta fundamentalisterna ibland USA:s rättrogna. Varför håller jag på med er? Jo, därför att ni blandar in er i skola och kultur och tror er besitta Sanningen. Jag har tillräcklig historisk bildning för att begripa var sådant hamnar.
Kommentar av Leif Paulsson — 061208 @ 00:46
Leif, Jag har lite bråttom just nu så jag ska fatta mig kort: Ingen evolutionsbiolog har någonsin påstått att evolutionen är en slumpmässig process. Du kan kalla oss kålsupare och dumförklara våra teorier men jag tycker det är dels otrevligt och dels ganska dumt, eftersom du uppenbarligen inte riktigt har förstått hur evolutionen fungerar. Inte heller behaviourismen har något med slumpen att göra, tvärt om är det ju en reduktionistisk syn på beteende som gör att precis allting har en fysiologisk förklaring. Jag håller med om att den är en alltför förenklad modell av beteende, men kom inte dragande med den förbannade slumpen hela tiden! Det är inga biologer som tror att den regerar! (Läs på om Straw man fallacy, det är det du ägnar dig åt här.)
Evolutionsteorin är en vetenskaplig teori och det är därför den ska läras ut på biologilektionerna och inte ID, som inte är en vetenskaplig teori. That’s it.
Han heter för övrigt Dawkins, inte Dawkin. Och jag tycker att du ska läsa hans bok The God Delusion för att bättre förstå hans syn på religion. När du ändå är igång kan du läsa hans bok River Out of Eden, Livets Flod i svensk översättning, som är ganska kort och på ett utmärkt sätt förklarar evolutionsteorin.
Jag tror inte att du är nån dumbom, men tills dess att du faktiskt förstått hur evolutionen fungerar tycker jag du ska sluta attackera evolutionsbiologer. Det får dig att framstå som mindre intelligent än du säkert är.
Kommentar av furiku — 061208 @ 10:34
Hej Furiku,
Jag är ny i bloggvärlden och tusan vet om detta är min musik. Alla pratar ingen lyssnar. Du har inte visat ett enda dugg av att Du förstått vad jag menar och inte bemött ett enda av mina inlägg. Kanske jag är likadan. Det är förbannat sogligt. Jag såg i går kväll “Snillen spekulerat” och ovanligt nog kom en del intressanta kommentarer. En av pristagarna sa: Det är tre små ord som inleder och det är ´Jag vet inte´ och så kommer ´men, kan det inte vara så?´ Han uttrycker precis mitt mentala klimat. Nydarwinisterna av dagens modell är av ett helt annat slag. Inte min stil. De predikar sin “vetenskaplighet” men det är bara dogmatism. Ska detta vara dagens svenska skolmodell. Gud bevare oss. Så är det, och slut med detta.
Kommentar av Leif Paulsson — 061219 @ 22:56
Skolverkets skrivelse “Skolan och den vetenskapliga teorin om evolutionen” från 2006-11-22 är intressant läsning. Kanske dock främst på grund av att den ger uttryck för en problematisk syn på vetenskap, eller närmare bestämt på förhållandet mellan vetenskap och tro.
Bland annat slår man fast att ”I skolan skall inte den vetenskapliga grunden ifrågasättas av trosföreställningar”, men redan i nästa mening framhåller man att ”Eleverna har rätt till en saklig och allsidig undervisning”. Man frågar sig hur eleverna någonsin kunna få en allsidig undervisning om Skolverket dikterar att ”Undervisningen i ett ämne får inte ifrågasätta eller misskreditera ämnesinnehållet i ett annat”. En mening som den föregående innebär ju att man tvingas hemfalla åt ett dogmatiskt teoribyggande där allt som går emot den vedertagna världsbilden måste tystas. Knappast en god miljö för den nyfikne eleven, för att inte tala om för forskaren!
Den som läst det minsta lilla kunskapsteori inser att den vetenskapliga grunden som Skolverket menar inte får ifrågasättas av trosföreställningar, vilar på just trosföreställningar. Trosföreställningar som till exempel att vi kan lita på våra sinnesintryck, och tron att universum är rationellt ordnat. All vetenskap börjar således med icke bevisbara antaganden, med tro om man så vill!
Kommentar av Josef — 070119 @ 09:10
“Den som läst det minsta lilla kunskapsteori inser att den vetenskapliga grunden som Skolverket menar inte får ifrågasättas av trosföreställningar, vilar på just trosföreställningar. Trosföreställningar som till exempel att vi kan lita på våra sinnesintryck, och tron att universum är rationellt ordnat. All vetenskap börjar således med icke bevisbara antaganden, med tro om man så vill!”
Josef, skilj på berättigad tro och blind tro.
Vetenskapen vilar på tre antaganden…
1. Det finns en verklighet oberoende av våra sinnen (alt. en “verklighet” som vi intersubjektivt upplever på samma sätt).
2 Denna verklighet är gemensam för oss alla.
3 Vi kan nå en för oss alla giltig kunskap om denna verklighet.
(Alla ogrundade antaganden, t.ex. “Gud finns”, skärs bort av Ockhams rakkniv.)
De tre förutsättningarna är sådana som vi i vardagslivet betraktar som självklara, d.v.s. de kvalificerar sig som axiom.
Att påstå att “vetenskapen, precis som religion, är grundlös tro” (vilket du implicit menar) slår endast tillbaka på teisten.
Angående detta med “sinnesintryckens tillförlitlighet” rekommenderar jag…
http://grottis.blogspot.com/search/label/vetenskapsteori
Kommentar av l_johan_k — 070130 @ 16:51
Johan,
Vad är då skillnaden mellan berättigad tro och icke-berättigad tro? Och vem avgör vad som är vilket? De vetenskapliga antaganden som du anger som grund för berättigad tro är just antaganden, tro.
Min poäng är att vetskapen om att varken ateisten eller teisten kan göra anspråk på absolut kunskap borde leda oss till större epistemologisk ödmjukhet.
Kommentar av Josef — 070130 @ 21:10
Det jag inte tycker om i denna debatt är svart/vit-syndromet. Jag vill nog lägga ihop lite från de olika teorierna som finns angående livets uppkommst och funktion.
Jag tror vi är resultatet av ett grundbygge (2+2=4)
Men att evolution finns med (bättre ibland att 1+3 eller 0+4 bildar summan 4. Jag kan absolut inte ta till mig kristendomens syn på helheten, men har svårt att förstå varför man i samhället (Sverige) bara vill avfärda allt som nonsens när vi samtidigt vill lära våra barn att vara öppna för nya saker, infallsvinklar och förändringar.
Kommentar av Johan Jonsson — 070314 @ 11:58