Jag misstänker att de flesta som läser den här bloggen är fullt på det klara med vad jag har för inställning i abort- och stamcellsforskningsfrågorna. Det borde liksom vara uppenbart utifrån resten av min livsåskådning. Om ni inte är det, shame on you! Jag tänkte iallafall ta upp saken.
Abort är mord.
Ja, det är ett argument som hörs ganska mycket. I USA kallar sig de som är emot abort för pro-lifers (de som är för kallar sig pro-choice). Helt oavsett hur religiösa dessa människor oftast är så handlar argumentet alltså om att man anser att ett embryo/foster är ett mänskligt liv, och att göra abort innebär mord. Jag ser flera problem med detta argument.
För det första: I strikt biologisk mening är ett foster mycket riktigt ett mänskligt liv. Det består av mänskliga celler och det lever, alltså, mänskligt liv. Men även äggceller och spermier är levande. Varför drar vi gränsen just vid zygoten?
För det andra: Vad spelar det egentligen för roll om ett liv är mänskligt? Är det verkligen det som är den viktiga frågan? Fundera på följande frågor:
Är det okej att tända eld på en katt?
…sparka en hund?
…köra en krok genom läppen på en fisk för att sedan låta den kvävas i luften?
…trä en levande mask på en fiskekrok?
…smälla ihjäl en mygga?
…använda antibakteriell såpa för att döda bakterier i köket?
Jag misstänker att de flesta som läser detta svarar nej på de första frågorna men mot slutet övergår till att svara ja. Var går gränsen och varför? Jag tror att gränsen går där vi inte längre kan med någon säkerhet påstå att djuret i fråga lider. En brinnande katt lider alldeles uppenbarligen. En sparkad hund visar med all önskvärd tydlighet vad den tycker om behandlingen. En fisk lider förmodligen lite den med men då fiskar är väldigt annorlunda gentemot människor är det svårt för oss att relatera till dem och många av oss blir avtrubbade. En mask sprattlar när man trär den på en krok men det är svårt att tänka sig att det lilla nervsystemet skulle ge upphov till några starkare känslor. En mygga som dör i ett slag lider troligtvis inte alls. Och bakterier är encelliga organismer.
Var passar ett embryo in? I början när det består av endast några få celler syns det inte ens. Och vi kan vara säkra på att det inte lider av någon behandling vi utsätter det för innan det har ett nervsystem. Detta gäller oavsett vilket embryo du tittar på; människa, katt eller fisk. Embryot är en oformlig, odifferentierad cellklump, utan någon föreställning om omvärlden, utan kunskaper, hopp, drömmar, känslor eller kapacitet till lidande. Varför ska det vara förbjudet att döda ett embryo när det inte är förbjudet att ta antibiotika, trampa på kackerlackor eller för den delen fiska?
För att föra mordresonemanget vidare till en något absurd nivå: Det är inte helt ovanligt att man låter patienter som är ohjälpligt förlorade i koma på grund av irreversibla hjärnskador självdö. Borde inte dessa patienter räknas som mänskligt liv och skyddas från sådant mordiskt beteende? Det förekommer också fall då människor bär på en parasitisk, outvecklad tvilling, så kallat fetus in fetu. Dessa tvillingar kan opereras bort vid upptäckt. Men de är ju mänskligt liv! De består av mänskliga celler och de lever, alltså är de mänskligt liv. Det borde vara mord att operera bort en parasitisk tvilling!
Som sagt, argumentet är absurt. Så länge ett foster inte har något nervsystem kan det inte känna lidande och det finns ingen som helst anledning att förbjuda abort av dessa foster.
Ett annat om möjligt ännu absurdare argument mot abort är att man dödar en potentiell människa. Man gör då gärna referenser till Beethoven eller andra erkända genier. Tänk om fostret du dödar skulle vuxit upp till att bli någonting stort? Men med det resonemanget har vi ju syndat bara genom att inte ha sex eller bli gravida till att börja med. Kvinnor skulle då döda ett potentiellt geni en gång i månaden (om de inte tar P-piller), för att inte tala om de miljoner spermier som ständigt skapas och dör i en mans testiklar.
Jag har kategoriserat detta inlägg som Mänskliga rättigheter. Detta för att abortfrågan för mig handlar om människans rättighet till sin egen kropp. Ett foster är biologiskt i stort sett en parasit. Det manipulerar sin värd, modern, till att ge det skydd och näring. Modern måste äta för två, drabbas av hormonsvallningar för att inte tala om ryggont mot slutet av graviditeten. Man måste som kvinna få ha rätten att avstå från detta. (Jag vet att graviditet för många är en underbar upplevelse. Men om graviditeten är oönskad, kanske till och med resultatet av en våldtäkt, tror jag inte man upplever det så.) Abort ska inte vara ett alternativ till preventivmedel, men det måste vara kvinnans rättighet att i dagens samhälle, när vi nu har tillgång till säker abort, inte sätta ett oönskat barn till världen. Aborter kommer inte att minska om de förbjuds, man åker istället utomlands eller går till mindre nogräknade läkare.
Så kommer vi då till stamcellsforskning. Jag ska fatta mig kort. Eftersom embryon inte kan känna lidande finns det ingen som helst anledning att inte använda dem till forskning. I synnerhet inte som vi redan praktiserar in vitro fertilisering av ägg och oftast slänger ett tiotal embryon per försök. Att inte ta vara på detta forskningsmaterial är omoraliskt.
Andra bloggar om: abort, stamcellsforskning, mänskliga rättigheter, kvinnofrågor
