I somras var jag på internationell ateistkonferens i Island där bland andra Brannon Braga, som skrivit över 100 Star Trek-avsnitt, deltog som talare. Hans ämne var Star Trek som ateistmytologi.
Va? Ateistmytologi? Visst fan lät det konstigt. I synnerhet då jag sett typ tre lösa avsnitt av Star Trek (ja, och så Nemesis) och i ärlighetens namn tyckt det var ganska larvigt. Inte för att jag hade nåt emot det, det kändes mest lite fånigt för mig som växt upp med lite nyare alster… Hur som helst, Braga gjorde ett bra jobb med att förklara varför även ateister behöver en mytologi, och varför Star Trek passar.
Mytologiers kanske viktigaste funktion är att innehålla moralsagor, och Star Trek handlar till stor del om just moraliska ställningstaganden. Vad som var helt nytt för mig är att människorna i Star Trek-universat helt har gjort sig fria från religion. Och jorden är en utopi!
Varför hade ingen sagt det till mig förut?
Började efter konferensen titta på Star Trek DS9. Och mycket riktigt finns där en hel del som är intressant för ateister. Ett av de mer intrikata långtgående teman är hur människan Ben Sisko hanterar det faktum att han ses som en religiös ikon i en religion han uppenbarligen inte tror på, därför att han råkat komma i kontakt med de märkliga varelser som religionen i fråga dyrkar som gudar (kallade "Profeterna").
Ett avsnitt handlar om hur en religiös ledare saboterar en av människor driven skola eftersom den lär ut att dessa gudar och deras "Himmelska Tempel" i själva verket är utomjordingar som bor i ett maskhål. En replikväxling:
"I don’t teach Bajoran spiritual beliefs, that’s your job. Mine is to open the childrens’ minds to history, to literature, to mathematics, to science."
"You are opening the childrens’ minds… to blasphemy. And I cannot permit it to continue."
Känns bekant på nåt sätt…
